morronmål i skogen

Morronmål i skogen med familjen är min favorit den här årstiden. Att packa ner trangia och havregryn och ta frukosten i skogen istället. Att få plocka några blåbär under tiden som gröten kokar och sedan sitta ner och äta sin gröt under tallen man plockade bären. Kan inte tänka mig nått bättre just nu.

pepparriska

Både vemodigt och skönt med skolstarten. Men efter att ha fått vara ensam hemma en tid med fyra barn så fanns det nog mera lättja än vemod i mig inför skolstarten, Så genast skolbussen åkt, så traskade jag (i sällskap av vår sovande yngsting) till skogen. Där väntade pepparriskorna på mig, så glad jag blev, det var just dom jag var påväg ut och träffa. Hur kommer det sig att man alltid hittar mycket svamp den dagen man bestämde sig ta med den lilla korgen?! Plockade korgen full, och tackade för mig och lovade återkomma.

 

Känslan att veta att vi nog kommer få äta svampsallad är skön. Att odla, samla och slakta ger en skön kännsla, en känsla av trygghet-vi har nått att äta i vinter.

 Nu hoppas jag innerligt att svartavinbären har väntat på mig, iallafall en liter eller så, så jag får ihop till lite svartvinbärs likör.

För er som är intresserad att laga egen saltsvamp eller svampsallad så har jag skrivit mera om det tidigare, linken är HÄR.

...och för er som föredrar likör, så finns linken HÄR. :)

ut och plocka ogräs

Högsäsong för olika växter man kan plocka och äta i naturen just nu. Ju mer man lär, ju mer får man upp ögonen för hur mycket gratis mat det faktiskt finns. Dessa tre länkar är mina absolut favoriter inom området.

Lisen Sundgren ,som även skrivit några av mina favoritböcker, har även en blogg i samma ämne.

Dags att plocka Största fördelen med denna är att man kan få säsongbetonade e-post som påminner en om vilka växter som just nu är aktuella att plocka. Vi bor tydligen lite längre norrut än skribenterna och får vänta lite före samma växter påträffas här.

Skogsskafferiet Här hittar du massor med bra information om vilka växter som går att äta, även med linkar till recept. En otrolig samlig och tillgång för sådana som söker och vill veta mera.



Syrensaft, granskottssirap, groblads-ansiktsvatten, nässeltvål, björskskrubb...alternativen är oändliga. :)

jag borde..

Känns som om tiden inte räcker till, eller är det orken, vet ej. "Jag borde" har jag så ofta tänkt, men sedan lämnat bara som en tanke. Men känns helt tillåtet.

Ett "jag borde" som jag fått gjort är att plocka och ta tillvara vårens skatter.
Kirskål har vi plockat som sallad hela våren, och när de sedan växer sig för stora förnyas dom enkelt genom att kapa ner dom alla (precis som nässlorna) och så börjar skörde säsongen igen.

 Jag har egentligen ännu gammal gransirap i kyskåpet, så i år blir det kanske mera skrubb av granskotten, gillade konsistensen. Tyvärr är hållbarheten hos granskrubb inte den bästa eftersom de innehåller så mycket vatten, men får passa på att njuta av den nu. Här finns receptet från förra året.

Hallonblad plockade jag igår. Jag kommer ha använding för dom senare i höst. Har nämligen hört att det är bra att dricka hallonte efter en förlossning, eftersom att det skall ha sammandragande och lugnande effekt på livmodern. Ja, vår familj växer igen, i September beräknas en ny familjemedlem finnas i vår familj. Därav också så få blogginlägg, tiden och orken räcker inte till allt. :)

futondynor

Jag har tidigare skrivit om vår futon säng (länkar här och här). Madrassen har vi varit mycket nöjd med. I samband med madrass byte böt vi även ut våra syntettäcken mot täcken i helbomull eller duntäcken.Och skillnaden var enorm. Att få sova med enbart naturmaterial på alla sidor gör att man svettas mycket mindre! Nu före jul var det dynornas tur. Prövade först byta ut innehållet i min kudde till ull (finns här) men kändes som om ullen borde fyllas på hela tiden eftersom att ullen "sätter sig" och inte förblir fluffig, så kände jag mig inte helt nöjd. Dunkuddar har vi prövat på,och det använder ännu en del av familjen. Men eftersom att vi tyckt om futonmadrassen ville vi även pröva på futondynor.

För att göra det hela mycket mera invecklat så finns det sålkart dynor som är olika tjocka, stora och har olika många punkter på dynan. Rekomenderar inte denna dyna till en som önskar sig en dyna som huvudet sjunker in i, sådan är inte futondynan. Futondynan är på samma sätt som futonmadrassen fylld med bomull, vilket gör att den är stadig och tung men då samtidigt stöder nacken.

En del av familjen använder fortfarande dunkuddar. Dun är skönt och mjukt och återfår alltid sin form och blir fluffigt. Borde ha en kanalsydd kudde med dun i, skulle säkert bli favorit.

Jag har även en bovete dyna. Den är skön och stadig att sova på, och har den stora fördelen att dynan går att forma. Det tar dock en stund att bli van med denna, just för att den är så "hård" och den har även ganska mycket ljud när man rör sig på natten. Den är inte i sängen varje natt men ganska ofta, min nacke gillar den men...

Nästa projekt är att även skaffa futon madrasser till barnen.... men då måste alla sängar även bytas ut (till sängar med spjälbotten), så det är ett större projekt..

ull i kudden

Många har ju hört om plastsanering. Även hos oss har denna plastsanering haft sin tysta gång. Köket och sovrummen är det som varit de viktigaste. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i plastsaker, så att minska på plastmängden. Måtta med allt tycker jag, har inte hysteriskt kastat bort allt som innehåller plast; barnen har fått gå igenom vilka leksaker leksaker de kunnat avstå från och jag tittat igenom då främst köket. Oftast genom att ersätta ett köksredskap först med ett "nytt" från loppis, så man inte skall bli i klistret när man skall röra i gröten och märker att alla köksslevar är försvunna. :)

För ett år sedan köpte vi ny säng. Den gamla hade gjort sitt, vi sov dåligt och blev sjuka i både ryggar och nackar av den. Eftersom att jag ville ha en säng med naturmaterial så blev det en futonsäng, som vi varit väldigt nöjda med! Mera om den kan du läsa här. Täcken har vi med bomulls vaddering och en del av dynorna har dun, problemet är att vi tycker dom prasslar. Tanken är nog att köpa nya nya kuddar till hela familjen, men det blir så dyrt. Så tills vidare har testar jag fylla min egen kudde med ull.

Ull är ett utmärkt material och oerhört mångsidigt material. Det samlar upp fukt utan att kännas fuktig, både värmer och känns sval. Ett material som man gärna har nära sig som tex underkläder eller sticka egna stickatröjor, strumpor... Jag har även planerat sy ullebyxor av en gammal stickatröja, swants, men det återkommer jag med en annan gång. Ylle funkar även bra i sängen. Det finns bäddmadrasser, täcken och dynor som är fyllda med ylle, men de kostar även en hel del slantar... Så tills vidare får jag nöja mig med att pimpa min gamla.

 Jag har flera år använt en special dyna med flera fack som har dragkedja på sidan, man kan alltså lätt öppna och justera mängden stoppning (jag gillar ganska tunna dynor). Så att byta ut stoppningen till ull var inte svårt, bara öppna och byta. Använde tvättat och kardad ull, gissar att jag får fylla på lite efter att ha sovit en stund på den när ullen packat ihop sig. Denna kudde går inte att tvätta i maskin, då skulle ullen tova sig. Tror inte behovet heller finns, men regelbunden vädring behöver den säkert för att släppa ifrån sig fukt från nattens mardrömmar.

dyna av återanvänt material

Min gamla t-skjorta hade gjort sitt, med stora hål i armhålan. Istället för att klippa hela tröjan till trasor (eller kasta bort den) så återanvände jag tyget till en kudde. Klippte av tröjan och sydde. Kardade det tvättade ullet för att få det att bli fluffigt och mjukt och fyllde kudden. I hopp om att dynan skall hålla sin form bättre fäste jag ett band i mitten av kudden. Denna kudde blir till vår lilla kattfröken Maya. Hon flyttade till oss för en vecka sedan och sover inne i vår bokhylla för tillfället, men jag hoppas hon skall gilla en varm och mjuk dyna istället för hårda böcker.

Maya är ännu väldigt försiktig, och vill ha mycket tid att bekanta sig, så det har funnits en del tid att pyssla och fixa åt henne. Torrtovade en liten mus och fyllde den med lite kattmynta, den leker hon med nattetid, eftersom man får alltid söka en stund på morron för att hitta den. :)

En del av en gammal trasig spinnrock, garn av lin och en kotte funkar fint fint :) Behöver inte vara så invecklade saker för att göra en liten misstänksam katt glad. Mest leker hon dock när kotten är upphängd på dörrhandtaget

Oskarp bild på det lättaste pysslet. Återanvända (återigen) bakplåtspappret som varit under pizzan... :) Och julgranbollarna som jag tovade i maskin förra året kom i ny användning (vissa av dom har en liten bjällra i mitten nu)

Vi har även lagat ett klätterträd av gammal drivved. Maya kommer att vistas mycket ute när hon växer, men tills dess får hon klösa på denna. Lustigt nog är det brädorna mot golvet varit bra att klösa på, upp längs trädet har vi ännu inte sett att hon klättrat.

rönnbärsskrubb

Vi är skogsmänniskor och trivs i skogen hela familjen, ja men inte alltid alla, men kommer vi oss ditt så stortrivs vi oftast. Kräver inte så mycket, dagg på spindelnäten och dimma...finns alltid nått att upptäcka både för stora och små :) Oftast har vi saft och nötter med om orken tar slut.

Svamp och rönnbär satsade vi på senast vi var till skogs. Fast vi redan plockat massor av båda sorterna så vet vi ju att det finns mera, och ännu finns det rum i frysboxen..

Jag har tidigare skrivit om rönnbären, dessa dunder bär som sällan blir plockat. Synd tycker jag så har försökt hitta på sätt att ta tillvara dessa bär.

Man brukar ju säga att huden "äter" det som den matas med. Salvor och skrubbar tycker jag är ett bra sätt att ta hand om sin hud. Rönnbären innehåller massor med c-vitamin, antioxidanter, mineraler och karoten och dessa nyttigheter skulle jag ju gärna mata min hud med.

Jag använde mig av torkade rönnbär för att göra en hållbar skrubb. Vill man använda färska rönnbär går detta även bra, då krävs inte att man tillför så mycket vätska och skrubben skall då användas genast.

rönnbärsskrubb
1 dl torkade rönnbär
1dl röda linser
en hand torkade ringblomsblad

Mixa alla ingredienser till ett mjöl. Förvara dessa i en glasburk. När det sedan är dags att använda skrubben så behöver du en våt substans; vatten funkar bra, men vill man lyxa till det lite så kan man använda lite matolja, grädde eller yoghurt och kanske en klick honung. Använd ca 1/2dl pulver och 1/2dl vätska, så konsistensen blir grötig. Massera in hela kroppen och duscha sedan bort.

saltsvamp och svampsallad

Vi har ett super svampår i år! Och vad är då bättre än att få vara på svamp kurs, så med mera självförtroende att pröva plocka ny svamp så har jag nu plockat pepparriska. Pepparriska är känd för att passa i svampsallader (hittar man inte den så går det bra med tex skäggriska). Jag skrev för något år sedan upp svärmors saltsvamp -och svampsalladsrecept och hart nu äntligen fått använda som, inte vidare svårt är det heller. Och eftersom vi redan har fyllt både skåp och frysbox med både torkade och förvällda svampar så tyckte jag saltsvamp passade som nästa.

nyburkat

klart för kylskåpet

Svärmors saltsvamp
(till 1kg svamp får man räkna 100-150g salt, men det går bra att ta det på högt och hellre överdosera saltmängden)

*Rensa och skär svampen.
*Förväll svamparna i 10 min i rikligt med vatten.
*Skölj noggrant av de förvällda svamparna genom en sil och låt dom droppa en stund.
*Ta väl rengjorda glasburkar. Varva salt-svamp-salt-svamp..avsluta med ett lager salt.
Se till att svampen täcks med saltvätskan som uppstår, sätt en tyngd på. Jag använde mig av en plastpåse som jag fyller med lite vatten, på samma sätt som jag gjort när jag prövat laga surkål. Det är nämligen viktigt att alla svampar är under den saltlag som uppstår annars möglar de. Uppstår det inte saltlag så det täcker svamparna när du burkar, så kan du lägga det i kylskåpet ett dygn, saltet drar nämligen ut vätska ur svamparna. Vid behov kan man även laga en saltlag: 1 liter vatten 1 1/2 dl salt (koka upp, låt svalna häll på).

Förvaras kallt, ju längre den förvaras ju saltar blir svamparna. Viket betyder att svamparna behöver blötas/sköljas längre när de används.

En positiv sak med att salta svamp är att det är möjligt att fylla på i burken om man hittar mera svamp i skogen, man förväller då den nya svampen och låter det svalna. Sedan fyller man på burken med samma princip-salt, svamp, salt. Man kan bra både fylla på och även ta bort en del för att använda, det viktiga är att se till att det finns tillräckligt med saltlag så Alla svampar täcks.

Simpel med god svampsallad:

Svärmors svampsallad
*skölj av den inlagda salta svampen /låt ligga i vatten ett par timmar (beroende på hur länge de lagras)
*kläm ur vattnet ur svamparna och hacka smått
*finfördela rödlök
*cremefraich/gräddfil/smetana blandas med.
Använder man pepparriska så behövs ingen peppar, men använder man andra riskor så är det gott att sätta med lite svartpeppar.

sprängtickate och svampsalladsmörgås i svampskogen

örter i hönsrede

Jag har nångång läst att förr använde man malört, åbrodd, vinruta, renfana och ormbunksblad under ströet i hönornas rede för att motverka kvalster. Jag vill ju slippa att bespruta/pudra mina höns med starka gifter som gör att både ägg och kött inte mera duger till mat. Så ormbunke och renfana hade jag förra vintern torkat och satt i hönornas reden. Hade även plockat skvattram och rölleka eftersom att de även sägs ogillas av insekter. Har inte hittat så mycket information om ämnet på svenska men på amerikanska sidor finns det en del information om andra örter som även kan användas. Intressant tycker jag. Så jag forskade vidare... de örter jag försöker samlar in och torkar i år är:

mynta
basilika
lavendel
rosen blad
citronmeliss
salvia
rosmarin
krasse
kamomill
oregano
ringblomma

malört (lite)
renfana (lite)
älgört
skvattram
åbrodd
vinruta

Vissa av örterna är för att ohyra inte gillar, vissa för att det är antibakteriell eller fungerar lugnande till hönorna. Varje ört har väl sin egen egenskap. Malört och renfana borde man vara lite försiktigare med, eftersom de är ganska starka, men de övriga samlar man in enligt vad man hittar. Hur mycket man sedan lägger i redet kan man fundera lite över. Vintertid lägger hönorna just inga ägg, så de vistas väldigt lite i reden. Jag tror det är viktigare att örterna inte har direkt kontakt med hönornas hud speciellt under sommarhalvåret när de vill ruva, eller att då välja milda örter.

En del färska örter har jag plockat in i reden nu på sommaren, men då milda. Oregano, citronmeliss, mint, rosen blad.. dels för att förebygga uppkomsten av skrutt man inte vill ha, men även för att det doftar gott. Samlar och torkar till vintern, som jag sedan sätter under halmen. Brukar inreda redena med lite kalk i bottnen (detta är också sånt som småkryp inte gillar) lägger sedan lite kutterspån på, sedan är det örternas tur på det sedan hö, toppar det hela med en golfboll (mera om golfbollarna han du läsa här)

ogräs 7/7 daggkåpa

Daggkåpa innehåller stora mängder garvämnen som drar samman huden och stärker vävnaden, vilket också minskar blödningar. Daggkåpan har tidigare blivit mycket använt vid sårvård, och senare mycket inom skönhetsbranchen pga sin sammandragande förmåga.

Man kan torka och laga te på växten som är bra vid kraftiga blödningar, kring förlossningar eller vid kraftig mens. Den är även omtyckt som te vid PMS, det lär hålla hormonerna i styr. Av samma te kan man laga sammandragande ansiktsvatten. En riktig kvinno ört med andra ord.

Ännu hinner man laga en egen skrubb på de blad som finns ute.



På strömsö har de skrivit mera om kvinnoörter.

Intressant med ogräs, det finns så mycket att använda och så mycket att lära!

ogräs 6/7 älgört

Älgörten innehåller salicylsyra och fungerar alltså på samma sätt som verkmedicin. Vid Värk, feber (febernedsättande) eller smärta kan man genom att låta blomman dra i kallt vatten eller koka te på torkade blommor och blad få en naturlig medicin. Ett annat sätt jag även läst om är att lägga några torkade blommor att dra i kallt vatten över natten. Blommorna kan även kokas till saft och sedan användas vid förkylning. Men på samma sätt som andra örter skall den tas med försiktighet, överkonsumtion kan tydligen framkalla huvudverk.
Både blommor och blad kan användas, så ännu är det inte försent. Hållbarheten hos växten är dock inte så lång, inte ens hos torkad växt eftersom att det verksamma ämnet lär avta. Så det blir antagligen att skörda nya varje år.

Älgörten har tidigare även använt för utvärtes medelmot ohyra, då som avkok. Så kanske även nått att plocka till hönornas reden, mer om det en annan gång.

ogräs 5/7 rölleka

Rölleka är verkligen bra mot mycket! Utvärtes kan rölleka användas som olja, salva, te, eller kompress. Lär funka på muskel- och ledvärk, blåmärken och insektbett. Utvärtes ska örten också bra för små sår, eftersom den är sammandragande, antibakteriell och sårläkande. Rölleka kan även användas mot åderbråck och hemorrojder.

Invärtes gör samma blomma också mycket under, då som te. Den motverkar virus, bakterier, infektioner och inflammationer. Även bra vid förkylningar eftersom att den är slemupplösande. Rölleka förbättrar leverns funktion och den stöder gallblåsan. Vid menskramper hjälper rölleka, för den verkar även kramplösande.

Och som om inte allt detta skulle räcka till, så avskyr fästingar doften. Så kanske man borde pröva laga en olja med rölleka, eller tinktur och använda som fästingmedel?!

Känns ju som att det är den örten är den ända man behöver, att om man dricker det från morron till kväll så hålls man frisk. Tyvärr funkar det ju inte så mer örter de behöver också, precis som vanlig medicin, tas med försiktighet och inte överdosera. Men absolut tycker jag att det är värt att plocka några rölleksblommor och spara dom till nästa gång man har mensvärk, eller har en besvärlig förkylnig. Den har iallafall jag gjort, så nu är det bara att vänta tills det finns behov att använda den. Tänkte också göra en rölleka-olja.

ogräs 4/7 kirskål

"Munkarna odlade kirskål som läkeört och grönsak. Idag är kirskål ett av våra vanligaste ogräs." så står det i Wikipeda. Vilket jag tycker förklarar hur vi ser på Kirskålen idag, tidigare var den dyrbar och välanvänd, men idag bara ogräs.

För de som har det i sin trädgård så vet att kirskålen har enorm livskraft och är så gott som omöljig att få utrotad, det vill sprida och ta över hela trädgården. Därav säker ogräs stämpeln.

Kirskålen förknippas snabbt med våren på samma sätt som tex brännäsla, men bägge dessa växter går bra att använda ända in till hösten. Kirskålen kan bra klippas ner när bladen vuxit sig för stora, den skjuter ut nya späda blad som passar bra i sallader.

Man kan även göra en pesto på denna vitaminbomb. Som kan användas till pasta, brödpålägg, krydda i såser..

kirskålspesto
2-3deciliter kirskål
1dl nötter av eget val (solrosfrön, mandel..)
någon matsked god olivolja.
Vill man (/har man) så kan man även lägga med en god ost och en vitlöksklyfta.
Krydda med salt,  peppar, lime och ev lite honung. Mixa alla ingedienser med en stavmix till en slät smet.

kirskålspesto påväg i frysen

Eller varför inte laga en god paj av kirskålen.Kirskål går att använda i mat på samma sätt som spenat, och spenaten har ju blivid hyllad för sin mångsidighet.

Kirskålen kan frysas in och användas i maten även på vintern eller torkas och tex användas som te. Har läst mig till att kirskålste är bra för matsmältningen och urinbesvär. Jag har även torkat kirskålen och använt den som mjöl.

Rönnbär

I år finns det massor av rönnbär i Österbotten. Och det är jag ju glad över, så får jag billig och nyttig mat till våra höns genom att torka rönnbär. Har även lagat nya halsband av rönnbären, tycker de blir rätt charmiga även när bären torkat. Har även funderat på att laga julgransprydnader med rönnbär, men vi får se hur det blir... Så en del användningsområden finns redan. Men jag nöjer mig inte med det, nej. Eftersom att det finns så massor rönnbär och de är gratis och dessutom väldigt nyttiga så kan jag ju inte lämna tanken att hitta fler sätt att använda dom.
Tänkte pröva torka dom och göra pulver. Förra året prövade torka tranbär, de är ju också nyttiga, men har så enormt lång torktid, så det får fortsätta vara i frysboxen hos oss. I år är det rönnbärens tur. Tanken är att laga lyckopiller med rönnbär. Kanske även blanda med det i mysli. Rönnbärslikör...

Men nöjer mig inte med det. En rönnbärsgele tänkte jag även försöka mig på. Rönnbär passar säkert utmärkt med älgkött senare i höst! Eftersom att det finns både mycket rönnbär och äpplen i år så passar det ju bra att laga gele av dessa två. Pluss att jag tror att det äpplen gör gelen lite rundare och mjukare i smaken, rönnbär är ju väldigt...stark i smaken. Jag har hört att rönnbären både tål nedfrysning och upphettning utan att förlora sitt näringsvärde (liksom slånbär), så därför tvekar jag inte att koka gele.

Rönnbär-äppel gele

1/2 kg rönnbär
300g äppel
ca 4 dl vatten
1/2kg socker


Rensa och skölj rönnbären, skär äpplen i bitar. Låt koka i 15-20 minuter. Sila gelen och Koka upp den igen. Tillsätt sockret och låt koka ca 10 minuter, ta bort skum som stiger till ytan. Geleprov kan göras genom att ta en klick gele på en kall taldrik (sätt taldriken i frysen en stund före) om man kan dra fingret genom klicken utan att det rinner ihop så är gelen färdig. Häll över gelen i små väl rengjorda glasburkar och förvara svalt.



Till nästa gång jag lagar gele ska jag nog sy en silduk, använde mig denna gång av en vanlig sil i metall, och den släpper ju igenom lite små frön och skalbitar. Så gelen blev inte den genomskinligaste. Men god ändå.

sommar plask

Njutbart med barn som gläds över vattenpölarna. :) Härlig sommar har vi nu.

ogräs 3/7 Brännässla

 

Brännässla är bra vid nedsatt motståndskraft, mineral och vitaminbrist, trötthet, allergi, hud och slemhinneproblem ja har även hittat att det skulle vara bra vid cellgift och strålbehandling och listan fortsätter. Nässlan innehåller så massor med vitaminer och mineraler så jag tror jag hänvisar till Google för er som vill läsa hela raden med vitaminer och andra nyttigheter. Det är iallafall en växt som man borde försöka uppskatta.

Nässlor skördas lättast tidigt på våren, eftersom att då är stjälken ännu mjuk och växten innehåller mest C vitamin. Men missar man sig på våren så kan behöver man inte sörja. Nässlan kan skördas ända fram till sena hösten, men då får man istället plocka bladen. Bladen bör förvällas kort och sedan användas eller stoppas i frysboxen. Bladen kan också torkas på luftigt ställe och sedan förvaras lufttätt på mörkt ställe.

Nässelsoppa är kanske det vanligaste sättet att använda växten. Men egentligen är det bara fantasin som sätter gränser, som med allt annat. Nässelpesto, nässel-kirskål salladsolja... Genom att torka växten så växter användnings områdena. Nässelpulver kan blandas med i bröd, strös på filet eller laga egna vitaminpiller.

Att laga te av nässlor (lägg ca två tsk torkade nässlor i hett vatten, åt dra i fem min.) kan hjälpa vid tex urinvägsinfektion.

Fröna från nässlorna kan torkas och användas som estrogentillskott vid övergångsålder och pms besvär.

Jag brukar även torka lite extra nässlor och ge det till våra höns på vintern.

ogräs 2/7 Groblad

De flesta känner groblad, de är vanliga växter i våra gräsmattor. Som barn använde vi groblad på sår och det är antagligen det vanligaste sättet som groblad används. Groblad drar ut orenheter ur såret, är bakteriedödande och får sår att sluta blöda. Perfekt som plåster.

Groblandsplåster. Tvätta blandet och gnugga ihop till en liten boll för att söndra bladets yta och få fram växtsaften. Bred ut grobladet över såret och sätt ett ognuggat groblad på, tejpa fast.

Man kan även lätt göra rengörande och milt ansiktsvatten av groblad.  Lägg några groblad i kallt vatten och låt dra i en halvtimme. Ta bort bladen och badda ansiktet med vattnet.

Grobladet drar även ur vätska ut sår, att laga ett grobladsplåster över en besvärlig sticka kan göra under. Vet även att groblad använts efter ledbandsoperation, för att dra ut vätska som uppstod på den vätskefyllda och sjuka leden.

Grobladet innehåller bla vitamin A, C, K och kalcium. Yngre blad kan användas i sallader, när bladen sedan blir tjockare och skarpare kan de användas i soppor och grytor. Torkade eller färska blad kan även kokas till te och hjälpa vid rethosta.

Groblad kan torkas, men då måste de blötläggas några timmar och före användning. Man kan också frysa in bladen hela och använda dom direkt.

Även grobladens frön kan användas de har lite laxerade effekt och kan användas påsamma sätt som linfrön. Man kan även mala mer fröna och använda som ett mjöl.

ogräs 1/7 Maskros

Ja midsommaren är över, jag vet..men med midsommar traditioner (sju sorters blommor under kudden) som inspiration tänkte jag skriva en liten serie om sju sorters blommor att använda på olika sätt. Konstigt nog känns de igen som ogräs.. Först kommer maskrosen, de har tyvärr blommat klart, men det är ännu inte försent att använda den.

Maskros

Maskrosen innehåller mycket C vitamin,  mineraler och järn. Den är urindrivande, renande och stärker lever och njurar.
Hela maskrosen går att använda; roten skördas på våren och hösten och kan göras till en tinktur och användas vid tex matsmältningsproblem eller för att hjälpa njurens arbete, blommor och blad kan ätas som sådan i sallad eller kokas till infusion och drickas tex för att få bättre hy. Blad, blommor, skaft och rötter kan även torkas och användas som örtte. Man kan laga infusion och laga ett skönt bad eller använda som ansiktsvatten. Jag har prövat på att laga maskrosolja av maskrosens gula och fina blommor, använde oljan som hudolja för ansiktet. Samma olja kunde säkert bra kunna användas som del i en salladsdressing.


Maskrosolja
1/2 liter olivolja
tre nävar maskrosblommor

Sätt i en glasburk i fösntret ( inte direkt solljus) i ca två veckor. Sila av och använd som sådan eller gör en salva av den.


Anna har recept på maskrossirap. :)

Lite besk kan maskros blad vara att använda i salladen, de funkar bäst på våren. Men täcker man över plantorna ca en vecka före skörd med svart plast eller en hink så lär man få bort lite av den beska smaken.

Så försök inte utrota denna växt (nog för att det nästan är omöjligt) utan försök använda den istället. :)