pepparriska

Både vemodigt och skönt med skolstarten. Men efter att ha fått vara ensam hemma en tid med fyra barn så fanns det nog mera lättja än vemod i mig inför skolstarten, Så genast skolbussen åkt, så traskade jag (i sällskap av vår sovande yngsting) till skogen. Där väntade pepparriskorna på mig, så glad jag blev, det var just dom jag var påväg ut och träffa. Hur kommer det sig att man alltid hittar mycket svamp den dagen man bestämde sig ta med den lilla korgen?! Plockade korgen full, och tackade för mig och lovade återkomma.

 

Känslan att veta att vi nog kommer få äta svampsallad är skön. Att odla, samla och slakta ger en skön kännsla, en känsla av trygghet-vi har nått att äta i vinter.

 Nu hoppas jag innerligt att svartavinbären har väntat på mig, iallafall en liter eller så, så jag får ihop till lite svartvinbärs likör.

För er som är intresserad att laga egen saltsvamp eller svampsallad så har jag skrivit mera om det tidigare, linken är HÄR.

...och för er som föredrar likör, så finns linken HÄR. :)