ja, alltså, våra kaniner har separerat. Detta är knappast väldigt intressant information för de flesta, men för mig känns det häftigt. Ja bara för att jag får konstatera att det är möjligt att läsa av djur så pass bra att man vet att nu är det dags... iof så var det nog väldigt uppenbart, den ena hade stängt in den andra genom att täcka igen öppningen till bohålan. Mycket omsorgsfullt arbete, synd att jag inte kom på att ta bild. Så man såg helt klart att de sett nog av varann :) Fick konstatera att tanken med bygget inte var bortkastat. Tog en bit galler (+hämta en extra matskål och vattenflaska) och vips var buren uppdelad i två burar. Kaninerna drog en lättnadens suck och skuttade ovanligt aktivt och utforskade, de var båda glada över att slippa ha systern flåsande i nacken kände jag. :) Bra så, hade ju ändå tänkt separera dom till våren, ifall vi hittar en Herr Kanin att hälsa på så är det väl bra att ha sina egna krypin att uppfostra ungarna i.
Väntar så att djuren skall bli fler; höns, myskankor och nått får ev nån tillfällig kalkon. Men allt har sin tid.. huset där vi bor nu har många uthus, men inget passande för ändamålet, isåfall skulle det bli en del byggande och det känns inte så vettigt eftersom att vi bor på hyra. Vi väntar på att hitta Vårt hus. Hela familjen väntar. Vår 6åring har redan ca två år väntat på att vi ska flytta, eftersom jag sagt att vi bygger kompost sen när vi har Vårt hus, men för någon månad sen tänkte jag om o vi "öppnade" en spargris för kompostpengar. Grabben måste ju få sin kompost. Så nu sparar vi, han försöker sälja frimärken och söndriga leksaker till oss för att få pengar att sätta i grisen..
Allt har sin tid, men tycker nog att vår tid snart borde komma, vi har varit så duktiga på att vänta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommerntar, det uppskattar jag! :)