fermenterad hönsmat

Nu har jag igen testat något nytt. Och vill såklart få dela med mig...

Fermenterad kål känner vi till i form av surkål, Fermentering är ett sätt att konservera mat på, som bygger på en jäsning utan syre. Surkål är kanske den första saken man kommer att tänka på när det gäller fermentering, men även bl.a. yoghurt,ost, salami använder samma process.

Mera att läsa om fermentering finns tex här eller i boken Syra själv.

Fermentering är alltså ett bra sätt att konservera produkter på men även ett mycket nyttigt sätt. Under jäsningen uppstår en massa olika hälsosamma bakterier och vitaminer, maten blir även lättare att smälta. Av dessa orsaker har jag också lagat mat till hönsen med denna metod, för att det alltså är hälsosamt till hönsen. En till orsak till varför jag ville pröva på detta är för att de inte behöver äta lika mycket. Ja hönornas energibehov blir snabbare tillfredsställt, de får de saker de behöver. Win Win tycker jag. Man sparar både pengar och energi på att lägga igång en fermenterad hönsmat, och dessutom mår hönorna bra.

Jag har tidigare skrivit om hönsmat. Och använder fortfarande samma ingredienser. Men nu på ett annat sätt.

Fermenterad hönsmat

Starten kan man göra på flera olika sätt. Lättast går det om man har en start i form av surkål. Det går även att få igång processen utan surkål, men det tar lite länge och kräver att man bandar om i burken rätt ofta. 

Du behöver:

vatten

lite surkål

säd (havre,vete,korn)

Blanda alla ingedienser i en glasburk, se till att vattnet täcker säden väl, då gärna med flera cm (eftersom att säden kommer dra i sig vätska). Låt stå i rumsvärme i tre dagar, blanda om i burken varje dag, gärna flera gånger per dag. Doften skall vara syrlig, som surkål. Inte som mögel eller alkohol, i så fall har det misslyckats och måste kastas bort.

När du tar mat till hönorna så skopar du upp det som behövs och lämnar alltid kvar vätskan och en del av säden. Sedan  fyller du på på med ny säd och fyller på vattnet, blandar om och låter stå till nästa dag. Samma procedur upprepas följande dag och skall gå att fortsätta i all oändlighet.

Denna mat kan innehålla mycket mera än bara säd. I princip kan man sätta med allt som man i vanliga fall även skulle mata hönorna med, dock inte kött och mjölkprodukter.

Jag har använt; korn, vete, havre, ärter, linser, sesamfrön, linfrön.
Kommer även pröva morotskal, äggskal, solrosfrön, (och säkert en massa annat som jag inte nu kommer på)

...

Ger fortfarande matrester och löpe från yoghurten och alla de andra sakerna som jag skrev om i mitt tidigare inlägg om hönsmat, men de träffas först i matskålen och inte i fermenterings burken.

Mera information finns på engelska på tex naturalchickenkeeping

hunger för den goda maten

Sån tur man kan ha ibland... Köper inte ofta tidning, eller står sällan och tittar vilka tidningar som finns (utöver de två som jag ibland köper) men ibland händer det sig att jag får gå till butiken utan barn och är det kö i butikskassan och då föll ögonen på tidningen "hunger". Minns att jag tidigare hållit tidningen i handen eftersom jag då haft barnen med... Antagligen denna gång eftersom att de på förstasidan skrivit om mat som kastas i roskis. Den fick iallafall följa med hem, och det kommer den absolut även få i framtiden också. Mycket bra att läsa tycker jag. Rekommenderas! :)

rönnbärsskrubb

Vi är skogsmänniskor och trivs i skogen hela familjen, ja men inte alltid alla, men kommer vi oss ditt så stortrivs vi oftast. Kräver inte så mycket, dagg på spindelnäten och dimma...finns alltid nått att upptäcka både för stora och små :) Oftast har vi saft och nötter med om orken tar slut.

Svamp och rönnbär satsade vi på senast vi var till skogs. Fast vi redan plockat massor av båda sorterna så vet vi ju att det finns mera, och ännu finns det rum i frysboxen..

Jag har tidigare skrivit om rönnbären, dessa dunder bär som sällan blir plockat. Synd tycker jag så har försökt hitta på sätt att ta tillvara dessa bär.

Man brukar ju säga att huden "äter" det som den matas med. Salvor och skrubbar tycker jag är ett bra sätt att ta hand om sin hud. Rönnbären innehåller massor med c-vitamin, antioxidanter, mineraler och karoten och dessa nyttigheter skulle jag ju gärna mata min hud med.

Jag använde mig av torkade rönnbär för att göra en hållbar skrubb. Vill man använda färska rönnbär går detta även bra, då krävs inte att man tillför så mycket vätska och skrubben skall då användas genast.

rönnbärsskrubb
1 dl torkade rönnbär
1dl röda linser
en hand torkade ringblomsblad

Mixa alla ingredienser till ett mjöl. Förvara dessa i en glasburk. När det sedan är dags att använda skrubben så behöver du en våt substans; vatten funkar bra, men vill man lyxa till det lite så kan man använda lite matolja, grädde eller yoghurt och kanske en klick honung. Använd ca 1/2dl pulver och 1/2dl vätska, så konsistensen blir grötig. Massera in hela kroppen och duscha sedan bort.

kokos mot svaminfektion

Många kvinnor drabbas av svampinfektioner i underlivet, tex vid graviditeter eller candida. Mängden socker man äter påverkar mera än man tror, men inte enbart detta. Ogärna går man omkring med klåda mellan benen och har kanske inte bor granne med apoteket (och kanske föredrar att pröva på hemkurer). Ramlade över en amerikans sida med egen "medicin" mot just detta (som jag tyvärr glömde skriva upp adressen till), blev så glad över hur lätt det kan vara att tillverka själv så vill nu dela med mig av detta fynd. Jag tyckte även att den var effektiv. Har man inte ingredienserna hemma så tycker jag det är värt att skaffa, de är (alla tre användbara till många olika saker) Har man inte tidigare använt teatree och lavendel olja så kan det vara bra att göra ett hudtest genom att droppa en droppe på huden. Kan vara bra att vara försiktig när man lagar första satsen, med bara 2 droppar av varje eteriskaolja och sedan öka mängden nästa gång.

För underlivssvamp
1 msk kokosolja
2-8 droppar eterisk tea tree olja
2-8 droppat eterisk lavendelolja

Blanda alla ingredienser med en matsked. Samla ihop massan i två klumpar och lägg kallt i kylskåp eller frysen en kort(!) stund, så massan stelnar. Applicera sedan denna i slidan med fingrarna på kvällen före du går o sova. Kom i håg att använda trosskydd eller binda, kokosoljans fläckar är inte trevliga.

Rekommenderar att gravida ändå rådgör med läkare, vet inte huruvida detta passar till gravida.

Kokosolja förövrigt är bra till mycket. I raw-bakverk, att steka i, som hudkräm, glidmedel...synd bara att det inte går att odla i Finland ;)

saltsvamp och svampsallad

Vi har ett super svampår i år! Och vad är då bättre än att få vara på svamp kurs, så med mera självförtroende att pröva plocka ny svamp så har jag nu plockat pepparriska. Pepparriska är känd för att passa i svampsallader (hittar man inte den så går det bra med tex skäggriska). Jag skrev för något år sedan upp svärmors saltsvamp -och svampsalladsrecept och hart nu äntligen fått använda som, inte vidare svårt är det heller. Och eftersom vi redan har fyllt både skåp och frysbox med både torkade och förvällda svampar så tyckte jag saltsvamp passade som nästa.

nyburkat

klart för kylskåpet

Svärmors saltsvamp
(till 1kg svamp får man räkna 100-150g salt, men det går bra att ta det på högt och hellre överdosera saltmängden)

*Rensa och skär svampen.
*Förväll svamparna i 10 min i rikligt med vatten.
*Skölj noggrant av de förvällda svamparna genom en sil och låt dom droppa en stund.
*Ta väl rengjorda glasburkar. Varva salt-svamp-salt-svamp..avsluta med ett lager salt.
Se till att svampen täcks med saltvätskan som uppstår, sätt en tyngd på. Jag använde mig av en plastpåse som jag fyller med lite vatten, på samma sätt som jag gjort när jag prövat laga surkål. Det är nämligen viktigt att alla svampar är under den saltlag som uppstår annars möglar de. Uppstår det inte saltlag så det täcker svamparna när du burkar, så kan du lägga det i kylskåpet ett dygn, saltet drar nämligen ut vätska ur svamparna. Vid behov kan man även laga en saltlag: 1 liter vatten 1 1/2 dl salt (koka upp, låt svalna häll på).

Förvaras kallt, ju längre den förvaras ju saltar blir svamparna. Viket betyder att svamparna behöver blötas/sköljas längre när de används.

En positiv sak med att salta svamp är att det är möjligt att fylla på i burken om man hittar mera svamp i skogen, man förväller då den nya svampen och låter det svalna. Sedan fyller man på burken med samma princip-salt, svamp, salt. Man kan bra både fylla på och även ta bort en del för att använda, det viktiga är att se till att det finns tillräckligt med saltlag så Alla svampar täcks.

Simpel med god svampsallad:

Svärmors svampsallad
*skölj av den inlagda salta svampen /låt ligga i vatten ett par timmar (beroende på hur länge de lagras)
*kläm ur vattnet ur svamparna och hacka smått
*finfördela rödlök
*cremefraich/gräddfil/smetana blandas med.
Använder man pepparriska så behövs ingen peppar, men använder man andra riskor så är det gott att sätta med lite svartpeppar.

sprängtickate och svampsalladsmörgås i svampskogen

örter i hönsrede

Jag har nångång läst att förr använde man malört, åbrodd, vinruta, renfana och ormbunksblad under ströet i hönornas rede för att motverka kvalster. Jag vill ju slippa att bespruta/pudra mina höns med starka gifter som gör att både ägg och kött inte mera duger till mat. Så ormbunke och renfana hade jag förra vintern torkat och satt i hönornas reden. Hade även plockat skvattram och rölleka eftersom att de även sägs ogillas av insekter. Har inte hittat så mycket information om ämnet på svenska men på amerikanska sidor finns det en del information om andra örter som även kan användas. Intressant tycker jag. Så jag forskade vidare... de örter jag försöker samlar in och torkar i år är:

mynta
basilika
lavendel
rosen blad
citronmeliss
salvia
rosmarin
krasse
kamomill
oregano
ringblomma

malört (lite)
renfana (lite)
älgört
skvattram
åbrodd
vinruta

Vissa av örterna är för att ohyra inte gillar, vissa för att det är antibakteriell eller fungerar lugnande till hönorna. Varje ört har väl sin egen egenskap. Malört och renfana borde man vara lite försiktigare med, eftersom de är ganska starka, men de övriga samlar man in enligt vad man hittar. Hur mycket man sedan lägger i redet kan man fundera lite över. Vintertid lägger hönorna just inga ägg, så de vistas väldigt lite i reden. Jag tror det är viktigare att örterna inte har direkt kontakt med hönornas hud speciellt under sommarhalvåret när de vill ruva, eller att då välja milda örter.

En del färska örter har jag plockat in i reden nu på sommaren, men då milda. Oregano, citronmeliss, mint, rosen blad.. dels för att förebygga uppkomsten av skrutt man inte vill ha, men även för att det doftar gott. Samlar och torkar till vintern, som jag sedan sätter under halmen. Brukar inreda redena med lite kalk i bottnen (detta är också sånt som småkryp inte gillar) lägger sedan lite kutterspån på, sedan är det örternas tur på det sedan hö, toppar det hela med en golfboll (mera om golfbollarna han du läsa här)

ogräs 7/7 daggkåpa

Daggkåpa innehåller stora mängder garvämnen som drar samman huden och stärker vävnaden, vilket också minskar blödningar. Daggkåpan har tidigare blivit mycket använt vid sårvård, och senare mycket inom skönhetsbranchen pga sin sammandragande förmåga.

Man kan torka och laga te på växten som är bra vid kraftiga blödningar, kring förlossningar eller vid kraftig mens. Den är även omtyckt som te vid PMS, det lär hålla hormonerna i styr. Av samma te kan man laga sammandragande ansiktsvatten. En riktig kvinno ört med andra ord.

Ännu hinner man laga en egen skrubb på de blad som finns ute.



På strömsö har de skrivit mera om kvinnoörter.

Intressant med ogräs, det finns så mycket att använda och så mycket att lära!

ogräs 6/7 älgört

Älgörten innehåller salicylsyra och fungerar alltså på samma sätt som verkmedicin. Vid Värk, feber (febernedsättande) eller smärta kan man genom att låta blomman dra i kallt vatten eller koka te på torkade blommor och blad få en naturlig medicin. Ett annat sätt jag även läst om är att lägga några torkade blommor att dra i kallt vatten över natten. Blommorna kan även kokas till saft och sedan användas vid förkylning. Men på samma sätt som andra örter skall den tas med försiktighet, överkonsumtion kan tydligen framkalla huvudverk.
Både blommor och blad kan användas, så ännu är det inte försent. Hållbarheten hos växten är dock inte så lång, inte ens hos torkad växt eftersom att det verksamma ämnet lär avta. Så det blir antagligen att skörda nya varje år.

Älgörten har tidigare även använt för utvärtes medelmot ohyra, då som avkok. Så kanske även nått att plocka till hönornas reden, mer om det en annan gång.

ogräs 5/7 rölleka

Rölleka är verkligen bra mot mycket! Utvärtes kan rölleka användas som olja, salva, te, eller kompress. Lär funka på muskel- och ledvärk, blåmärken och insektbett. Utvärtes ska örten också bra för små sår, eftersom den är sammandragande, antibakteriell och sårläkande. Rölleka kan även användas mot åderbråck och hemorrojder.

Invärtes gör samma blomma också mycket under, då som te. Den motverkar virus, bakterier, infektioner och inflammationer. Även bra vid förkylningar eftersom att den är slemupplösande. Rölleka förbättrar leverns funktion och den stöder gallblåsan. Vid menskramper hjälper rölleka, för den verkar även kramplösande.

Och som om inte allt detta skulle räcka till, så avskyr fästingar doften. Så kanske man borde pröva laga en olja med rölleka, eller tinktur och använda som fästingmedel?!

Känns ju som att det är den örten är den ända man behöver, att om man dricker det från morron till kväll så hålls man frisk. Tyvärr funkar det ju inte så mer örter de behöver också, precis som vanlig medicin, tas med försiktighet och inte överdosera. Men absolut tycker jag att det är värt att plocka några rölleksblommor och spara dom till nästa gång man har mensvärk, eller har en besvärlig förkylnig. Den har iallafall jag gjort, så nu är det bara att vänta tills det finns behov att använda den. Tänkte också göra en rölleka-olja.

ogräs 4/7 kirskål

"Munkarna odlade kirskål som läkeört och grönsak. Idag är kirskål ett av våra vanligaste ogräs." så står det i Wikipeda. Vilket jag tycker förklarar hur vi ser på Kirskålen idag, tidigare var den dyrbar och välanvänd, men idag bara ogräs.

För de som har det i sin trädgård så vet att kirskålen har enorm livskraft och är så gott som omöljig att få utrotad, det vill sprida och ta över hela trädgården. Därav säker ogräs stämpeln.

Kirskålen förknippas snabbt med våren på samma sätt som tex brännäsla, men bägge dessa växter går bra att använda ända in till hösten. Kirskålen kan bra klippas ner när bladen vuxit sig för stora, den skjuter ut nya späda blad som passar bra i sallader.

Man kan även göra en pesto på denna vitaminbomb. Som kan användas till pasta, brödpålägg, krydda i såser..

kirskålspesto
2-3deciliter kirskål
1dl nötter av eget val (solrosfrön, mandel..)
någon matsked god olivolja.
Vill man (/har man) så kan man även lägga med en god ost och en vitlöksklyfta.
Krydda med salt,  peppar, lime och ev lite honung. Mixa alla ingedienser med en stavmix till en slät smet.

kirskålspesto påväg i frysen

Eller varför inte laga en god paj av kirskålen.Kirskål går att använda i mat på samma sätt som spenat, och spenaten har ju blivid hyllad för sin mångsidighet.

Kirskålen kan frysas in och användas i maten även på vintern eller torkas och tex användas som te. Har läst mig till att kirskålste är bra för matsmältningen och urinbesvär. Jag har även torkat kirskålen och använt den som mjöl.

picklade morötter

Nu har jag prövat på ett nytt sätt att ta tillvara grönsaker. Ja eller egentligen var det inte nytt, eftersom jag har tydligen picklat gurkor i flera år utan att veta om att det heter så. Nåh, nu har jag iallafall prövat på att pickla morötter.

picklade morötter

ca 20 morötter
6dl vatten
4dl socker
2dl ättika
fem svartvinbärsblad
en tsk senapsfrön
en msk salt

skala och skiva morötterna, förväll dom snabbt i lättsaltat vatten. Koka upp lagen. Fyll väl rengjorda glasburkar med morötterna och häll sedan på lagen. Förvaras svalt. Ju längre man orkar låta burken stå och dra kallt, ju mer smak hinner morötterna få smak av laken. (gurkorna brukar jag låta stå i två veckor före vi provsmakar, så gissar det blir likadant med morötterna)

Finns ju många olika sätt att göra detta, i vissa recept väntar de att burkens innehåll skall svalna före man lägger på locket, jag föredrar att ha dom varma för den orsaken att det då blir vakuum i burken.

Vore allt bra med en jordkällare nu, kylskåpet räcker inte till.. :)

squash marmelad

Rönnbärsgele blev en succé, så jag fick blodad tand och vill laga mera. Egentligen tycker jag ju inte sååå mycket om att laga nått med mycket socker, och marmelad innehåller ju massor med socker. Men man kan ju inte få allt här i livet, och hellre bjuder jag barnen på hemlagad marmelad än köper godis...

Söt och god blev den självskriven plats på ostbrickan, om inte barnen hinner äta upp den före det. :)


Squash marmelad

2 stora squasch (zucchini)
1dl vatten
500g socker
två små fingrar ingefära
saft ur två lime

Skala och tärna squashen, skala ingefära. Lägg alla ingredienser i en stor kastrull och låt koka flera timmar utan lock, så vätskan avdunstar och marmeladen får en bra konsistens. Fiska upp ingefäran och mixa med stavmixer till en slät massa. Häll i väl rengjorda glasburkar och förvara kallt.

Nästa år lägger jag mera ingefära med, de två bitarna som jag hade med hann inte smaksätta en såhär stor sats.